Vision för Svensk sjukvård

 

Goda nyheter: 

•  Vi har aldrig haft fler utbildade läkare och sjuksköterskor i vår historia. 

•  Vi har aldrig tidigare avsatt så stora resurser för sjukvård i vår historia.

•  De omfattande problem som föreligger i sjukvården är till helt övervägande

    del framkallade av den olämpliga styrningen och är därför i princip enkla att lösa. 

​

Problemen i sjukvården är principiellt lätta att lösa om vi utformar sjukvården med fokus på vårdens vanligaste patienter

= personer med ett eller ofta flera samtidiga kroniska hälsoproblem. Genom att organisationen utformas för att passa dessa

patienter kommer samma organsation även att passa för personer med avgränsade och akuta hälsoproblem (= deduktion).

Den avgörande frågan vid reformeringen av sjukvården är att utforma vården som ett sammanhängande system med fokus på

överblick, integrering, koordinering, patienternas delaktighet/medansvar, kritiskt evaluering, samlat medicinskt ansvar över tid

samt smidighet coh servicemindedness. Under länken "Principer" till vänster diskuterar jag detta närmare. 

​

Hälsovårdsorganisation (HVO)

Här nedan visar jag hur en sådan "Hälsovårdsvårdorganisation" (HVO) kan utformas. HVO inkluderar den klassiska triangeln

för hälso- och sjukvård med de tre benen 1) klinisk verksamhet, 2) vetenskap/beprövad erfarenhet och 3) utbildning/träning, 

som alla förutsätter och interagerar med varandra inom en ram av etisk medvetenhet och servicemindedness.

Vetenskap/beprövad erfarenhet och utbildning/träning står längst ner i triangeln för att de utgör underlaget för att kunna

bedriva och successivt förbättra kvaliteten i den praktiska sjukvården.  

 

​

​

​

​

​

​

​

 

 

 

 

 

Vården bedrivs inom en självstyrande, professionell "Hälsovårdsorganisation" (HVO), och leds av de som arbetar i HVO,

fr.a. läkare och sjuksköterskor. 

 

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

1. Klinisk verksamhet
• Patienter: Patientarbetet sker som både

   - öppen vård i form av fysiska mottagningsbesök, virtuella besök (telefon, video) och hembesök. 

   - sluten vård inom HVO. 

 

• Personal: Alla patienter har en självvald, namngiven medicinskt ansvarig fast läkarkontakt samt tillgång till flera andra

namngivna läkare under jourtid, vid frånvaro etc. Analogt har patienten en självvald fast sjuksköterskekontakt. Utöver detta

har patienten vid behov tillgång till övriga vårdyrkesgrupper i teamsamarbete.  
Arbetet bedrivs enligt DBU-modellen (se länken "Principer") och omfattar alla tre hälsofaser: elektiv - subakut - akut fas,

med integration av handläggning av manifesta hälsoproblem och riskfaktorer (primär-, sekundär och tertiär prevention). 

Alla yrkesgrupper, inkluderande även personal i hemsjukvård och hemtjänst, är anställda av HVO utan uppdelning. 

​

• Journal: Varje patient har en överskådlig, grafiskt visualiserad journal i form av "interaktivt hälsoanalyssystem", utformat för

överblick av hälsosituationen och all aktuell behandling/vård. Systemet beskrivs närmare under länken "Journal". 

​

• Akuta problem: Vid behov av akut inläggning/slutenvård sker detta i regel i HVOs egen regi, där samma läkare och

vårdpersonal som handlägger patienten i elektivt/subakut skede sköter patienten och ansvarar för vården. Härigenom behöver

patienten inte "skrivas in"på nytt av personer som aldrig träffat patienten, vilket är legio i dagens sjukhusvård.  

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

• "Blåljusvård": Om en patient är i behov av akut "blåljusvård" (t.ex. hjärtinfart, stroke, fraktur) flyttas

patienten tillfälligtvis till ett akutsjukhus som har den tekniska utrustning som krävs för mer avancerad

diagnostik och behandling. Under vårdtiden där sköts patienten av akutläkare och vårdpersonal i nära

samarbete med patientens ordinarie fasta läkare och sjuksköterska i HVO.

De flesta patienter med behov av inläggning på sjukhus behöver inte ha tillgång till stora tekniska resurser. 

​

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Vetenskap

Forskning och utvecklingsarbete (FoU) bedrivs med fördel löpande, direkt i den reguljära vårdverksamheten. 

 

3. Utbildning/träning

All personal i HVO har adekvat grundutbildning för sin arbetsuppgifter. 

Strukturerad fortbildning på arbetstid ingår i alla tjänster. 

 

Den översiktliga modell jag föreslår kan inte beskrivas i detalj det måste lösas i en successiv experimentell och lärande process.

​

Årsredovisning

I slutet av varje kalenderår skriver HVO en pedagogiskt utformad, koncis årsrapport bestående av två delar:

• Verksamhetsberättelse med sammanfattning enligt DBU-modellen:

- Diagnostik: Vilka patienter har vårdats under året (ålder, kön, diagnoser)

- Behandling: Vilken behandling har de fått (t.ex. läkemedel, mat/näring, fysisk aktivitet/träning, tekniska hjälpmedel etc)

- Uppföljning: Vilka resultat har uppnåtts; såväl patieternas självskattning som kliniskt bedömda resultat och indikatorer. 

​

• Ekonomiskt bokslut angående inkomster och utgifter. 

Årsrapporten används pedagogiskt vid diskussion med personalen i HVO samt ligger till grund för regelbundet återkommande

extern klinisk revision. 

​

Förväntade resultat

HVO-modellen löser de flesta av de många problem i sjukvården som beskrivits i en lång rad utredningar och rapporter

(se länken "Barriärer"). Här är några särskilt positiva  förväntade resultat:
• "Dubbelarbete" kring de enskilda patientena reduceras dramatiskt. Dagens omfattande "dubbelarbete" innebär en stor

risk  för patientskador och är starkt kostnadsdrivande. 

• Avesvärt minskade informationsproblem vid "vårdövergångar" (se figur under "Barrriärer"). 

• Pedagogik: De ansvariga läkarna och patienterna har en tydlig, överskådlig bild av diagnostiken (tidigare hälsoproblem,

ev. ökade eller nytillkomna problem, riskfaktorer) och den samlade behandlings/vård-planen. Det pedagogiska arbetssättet

har stora förutsättningar att leda till förbättrad följsamhet (compliance) till överenskommen behandlings/vård-plan och därmed

ökad sannolikhet för såväl positiva hälsoeffekter som låg risk för negativa effekter (biverkningar) över tid.

​

Publikationer

Jag har beskrivit visionen närmare i två artiklar i Svensk Geriatrik 2016 länk och Läkartidningen 2017 länk. Här har jag placerat

mig i framtiden och visar hur man på ett i princip enkelt sätt löst många av de problem som gäckade oss i början av 2000-talet. 

Min vision illustrerar ett nytt sätt att se på sjukvårdens organisation baserad på en förändrad syn på: 

a) uppdelningen öppen-sluten vård,

b) uppdelningen medicinsk vård-kommunal omsorg och

c) kraftigt ökad medicinsk/vård-professionalisering parallellt med en kraftig begränsning av det politiska uppdraget. 

​