MULTISJUKLIGHET
BOK
SOCIALSTYRELSEN
VÅRDORGANISATION
NEUROPYSKIATRI
KLINISK NUTRITION
CELLBIOLOGI
UTBILDNING
SBU RAPPORT
MULTISJUKLIGHET
BOK
SOCIALSTYRELSEN
VÅRDORGANISATION
NEUROPYSKIATRI
KLINISK NUTRITION
CELLBIOLOGI
UTBILDNING
SBU RAPPORT
Läkare och docent i geriatrik
Specialist i internmedicin, geriatrik och klinisk nutrition
Professor i geriatrik 2007-2018
Gunnar Akner
Vision
Min vision för svensk sjukvård
Journal
Ny journal för hälsoanalys och lärande.
Principer
Grundläggande principer för
professionell
styrning av vården
mina förslag till FNs Agenda 2030
Grundläggande principer för reformering av sjukvården
Problemen i sjukvården kan lösas varaktigt om vi utformar sjukvården som ett sammanhängande system enligt några
grundläggande principer:
A. Individnivån (patienterna)
Utformningen av sjukvården måste utgå från individnivån utgående från sjukvårdens huvuduppgift att i samråd med varje
enskild patient hjälpa denne till en så god hälsoutveckling som möjligt över tid. En grundläggande metod för detta är
DBU-modellen:
DBU-modellen på individnivå
All praktisk sjukvård består av tre grundläggande delar:
• Diagnostik: Består av en kombination av två faktorer:
- Subjektivt = Patientens upplevelse av sina hälsoproblem (symtom, besvär)
i sitt sammanhang.
- Objektivt = Bedömning av aktuella diagnoser och patofysiologiska processer.
Här ingår även en analys av risk- och frisk-faktorer för prevention; såväl
primär-, sekundär- som tertiär prevention.
• Behandling/vård: Alla aktuella medicinska behandlings/vård-åtgärder samt
patientens eventuella egenbehandling, t.ex.
- Läkemedel
- Nutrition (mat/näring)
- Fysisk aktivitet/träning
- Tekniska hjälpmedel
- Råd om levnadsvanor
- Hjälp med aktiviteter i dagliga livet (service eller personlig vård)
• Uppföljning: Fortlöpande analys av om avsedda behandlings/vård-effekter (grön färg i figuren) uppkommer samt att negativa
effekter (biverkningar) minimeras (röd färg i figuren).
Uppföljningen bör fokusera på kliniskt relevanta utfallsmått (outcome), t.ex.
- symtom,
- fysisk funktion/autonomi
- riskfaktorbelastning etc.
men även på administrativa outcome som t.ex. vårdkonsumtion i öppen och sluten vård.
Bästa tillgängliga evidens ska integreras med klinikerns erfarenhet och omdöme, samt patientens önskemål med fokus på
överblick, integration och koordinering.
Effekter av en viss typ av behandling/vård varierar ofta mycket för de enskilda patienterna, och det är i regel inte möjligt att före behandlingens start förutse vilken effekt den kommer att få hos en viss person. Detta innebär att varje patient måste följas förutsättningslöst över tid och detta gäller särskilt hög grad vid kroniska sjukdomar.
Medicinskt ansvar
För att hålla ihop DBU-modellen över tid krävs att patienterna har generalistorienterade läkare, som tar ett integrerat
medicinskt ansvar över tid för att integrera och koordinera all diagnostik och behandling inklusive vård och omsorg.
B. Gruppnivån (organisation, arbetssätt, styrning)
Gruppnivån måste anpassas till individnivån med huvuduppgift är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för DBU
för de enskilda patienterna och att handläggningen kan genomföras på ett så smidigt och serviceminded sätt som möjligt.
Analysen av sjukvården som system kan med fördel ske genom att använda DBU-modellen även på gruppnivån.
Under rubriken "Problembild" finns en sådan DBU-analys av dagens sjukvård.